Video

I uppgiften står att vi ska se på "videon" nu är jag lite osäker om du menade videon vi såg på timmen eller den andra om Ngram. Jag utgår från att det i uppgiften avses videon med Ngram. Videon var ett intressant exempel på digitalisering och kvantifiering av data.

En del av problematiken kommer ju upp redan i videon, dvs skillnader mellan olika sätt att skriva ord och hur digitala program tolkar den informationen som de digitaliserar. Ordet best ser ut att vara stavat beft i den gamla skriften. En historiker skulle transkribera det till best men ett program kan inte föra det förrän den har blivit lärd/ kodad till det. Likadana problem finns det ju mycket av. 

Ett annant problem har också och göra med t.ex. Reinhar Kosellecks begreppshistoria. Ett begrepp eller ett ord är inte det samma genom tiderna. Det är svårt att veta vad olika tider exakt har menat med olika ord. Exempelvis Barbar, viking eller bärsärk är ord som bra belyser hur olik mening dessa har haft. Nu är dessa ord ju sådana, åtminstone de två senare, som tyvärr inte finns så mycket i skrift och det är också ett av problemen med hur man ska tolka orden. Vi vet inte vad 1300-talets nordbor avsåg med ordet Viking exakt, eftersom deras kultur var muntlig. Således kan man få helt fel bild av hur vanligt ett ord var om man endast undersöker den kvantitativa förekomsten i skrift.

I övrigt tycker jag nog att man kan göra litteraturforskning med likadana verktyg men man måste också använda sig av andra metoder för att komplementera.

Kvantitativa metoder

När det gäller kvantitativa metoder och humanism så är ett av de bästa exemplen jag kommer på Thomas Mckeowan, läkaren och historikern som undersökte dödsorsaker i Storbritannien och kvantifierade resultaten. De flesta som studera medisinsk historia är ju antingen pro Mckeown eller emot. Jag tycker att det är ett bra exempel på fördelarna och nackdelarna med att använda kvantitativt material i historieforskning.

Tittar man snabbt på grafen så kan man ju se att tuberkolos som dödsorsak i Storbritannien var på nedgång redan innan man började vaccinera. Ser man endast på grafen så kan man dra förhastade slutsater om preventiv allmän hälsovård i England. Mckeowns teori har ju använts felaktigt av till exemepl ekonomer för att dra paraleller till dagens hälsovård och det är vid sådana tillfällen då kvantitativ data blir farligt för historia.

 

Kvantitativa analyser kräver i mitt tycke mer av forskaren än kvalitativa. Man måste kunna utläsa materialet på rätt sätt och dessutom presentera materialet rätt så att man inte förvanskar resultatet. Själv använder jag gärna kvantitativa metoder där det är möjligt. Jag tycker om att ordna data i exel och PSAW.

Stockholmskällan

Här följer en sammanfattning om Stockholmskällan som vi presenterade på lektionen.

Stockholmskällan samlar material om Stockholm från dess olika samarbetsparternes, exempelvis Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket, Spårvägsmuseet, Stockholms företagsminnen och Kungliga Biblioteket. Sidan är främst menad som ett läromedel för skolor i Stockholm, både på gott och ont. Det positiva är att sidan är mycket lätt använd, det mer negativa ur en historikers synvinkel är att materialet är rätt så förenklat. Utöver skolklasser etc så skulle jag säga att materialet avgör vad man kan ha för forskningsfråga, hittar man tillräckligt med jämförbart material så kan man säkert skriva en pro semi uppsats eller dylikt, men kanske den ändå lämpar sig bäst för amatörhistoriker eller som tidsfördriv.

Stockholmskällan är en bra inkörsport för den som vill forska om Stockholm på olika nivåer. Det som jag tycker är bäst är att det är frågan om material som finns under en Creative Commons licens så förutsagt att man citerar källan och inte använder materialet för kommersiellt bruk så kan man använda sig fritt av det vad man hittar.

Hållbarheten för materialet som digital källa är gott, förutsagt att man själv är uppmärksam och antecknar arkivnummret som finns uppgett på sidan. Med dessa nummer ska man nog hitta materialet på nytt i det aktuella arkivet. Däremot finns det ingen permanent länk eller URN så jag skulle nog hellre referera till de fysiska föremålen i arkiven. Stocholms stads olika instanser har nog satt mycket pengar på att skapa sidan och byga databasen så jag skulle nog tro att den finns kvar ett tag ändå.

Jag tycker Stockholmskällan var rolig och det kan nog hända att jag återkommer till den för att slå upp något smått och gott.

Bild från Stockholmskällan helt enligt CC copyright reglerna.

Ännu om arkivering

Ännu en kort tanke om arkivering som just slog mig. Jag tycker egentligen att det skulle vara bra om det fanns en ännu effektivare arkivering av internet. Då kanske folk skulle tänka efter mer vad de skriver på internet. Ifall det fanns arkiv så skulle det också vara lättare att få fast folk som t.ex. skriver saker som kan räknas som hets mot folkgrupp eller dylikt.

Jag inser ändå att det är totalt omöjligt. Dels för att det skulle ta så otrolgit mycket plats. Men jag är säker på att det skulle göra internet till en trevligare plats. 

Jag undrar förresten hur Library of Congress sparar sina tweets? Hur hållbart är månne deras arkiv? Att läsa igenom rapporten om twitter påminde mig om min praktiktid på kongressen, rekommenderar besök på biblioteket för alla som rör sig ens nära trakten av DC. Det var ett av mina absoluta favoritställen!

Finska nationella internetarkivet

Hann in till biblioteket i sista stunden innan personalen avslutade sin närvaro i norra läsesalen. Vilket var tur för det angavs ingenstans vilka av datorerna som man kunde använda för att få tillgång till de digitala arkiven. Dessutom krävdes det något slags lösenord för att komma in på datorn så värst tillgängligt var det inte.

Jag försökte först få tag på den finlandssvenska bloggportalen Ratatas sidor men dessa fanns inte kopierade. Arkivet var ganska tungsökt, det vill säga det tog en stund för sökorden att ladda. Jag försökte sedan istället med Papper, som ju först var en gratistidning och sedan slogs ihop med Peppar och utvecklades till en bloggportal och community för att sedan läggas ner för ca ett år sedan. Hela Pappers utveckling verkade finnas samlad i arkivet i diverse nedslag. Egentligen var det ganska oregelbundna sidor som fanns sparade. Vissa gånger flera gånger i månaden och vissa månader ingenting. Papper utkom ju som tidning ca en gång i månaden om jag minns rätt så rimligtvis borde ju det nya numret som kom ut också i pdf-format på internet finnas att tillgå till. Webbläsaren Firefox orkade väldigt dåligt ladda upp sidorna så värst imponerad var jag inte. Jämförde också med HBL, i 2011 fanns det nedslag så gott som varje dag medan t.ex. 2012 fanns det sparat endast till april. Inget nedslag ännu för 2013. HS hade inga nedslag 2012!! Mycket 2011.

Internet Archive var jätte roligt. Fast det var tur att jag också hade kollat HBL för av någon anledning ville arkivet inte visa Pappers gamla sidor. Det var lite tråkigt för jag satte ganska mycket tid på att surfa på Pappers sidor. HBL fanns ju däremot på webben långt före internet var en del av nyhetsflödet och det var roligt att se vad för sorts information som fanns på sidan. Det var ju inte frågan om nyheter utan mera information som gällde prenumerationer m.m. Hemsidan påminde mer om en telefonkatalog än en nyhetskatalog. Man såg bra på den lilla grafen i headern när det började hända mer på sidan. Ratata som inte fungerade i det finska arkivet fungerade i stället nog på Archives så ur den synvinkeln är det ju bra också för finska sidor att det finns mer än ett alternativ.

Jag tyckte om båda tjänsterna, men Internet Archive var nog mycket mer smidigt uppbyggt och krashade inte alls lika mycket som den finska motsvarigheten. Fast personalen på biblioteket sade att deras expert på ämnet skulle ha kunna förklara bättre så kanske det skulle ha fungerat bättre med exempelvis Internet Explorer?

Arkiv för socialmedia

När det gäller twitterarkiv fick en mening i WP texten mig att särskilt tänka till.

“It’s pretty raw,” Dizard said. “You often hear a reference to Twitter as a fire hose, that constant stream of tweets going around the world. 

Det påminde mig om den här streamen, som dokumenterar varje gång någon tvittrar något homofobiskt eller som missanvänder "homobegrepp". Det är ett projekt som mycket tydligt realiserar dels hur mycket det faktiskt tvittras världen över men också hur mycket skit det finns på sociala medier.

Däremot tycker jag att det är jätte bra att Library of Congress har ett dylikt projekt, det kommer att vara jätte värdefullt för forskare i framtiden, även om det inte skulle vara öppet för allmäneheten. Via liknande arkiv för Internet Archive kan man ju komma åt delar av forum, förutsatt antar jag att det inte behövs lösenord för att komma in i tjänsten? Det talades ju på föreläsningen om att åtminstone det finska arkiveringsprojektets robotar måste släppas in men nu minns jag inte om det gäller för det här andra projektet också.

Idag känns det ju att det skulle vara värdefullt att kunna spara chatrooms etc för att kunna dokumentera hurudan "fiilis" det är i riket. Tänker nu t.ex. på Hommaforum (hoppas det nu inte hittar några extremister till bloggen via detta sökord!)

Facebook har ju sitt eget arkivsystem som tycks spara mer än användare förstår och skulle vela. Men det vet man ju inte heller hur öppet det kommer att vara för forskare i framtiden. Jag vet inte heller vad jag anser om det, många har ju gjort egna val för att bevara sitt privat liv så det borde inte få vara allt för öppet allt för snart anser jag.

Arkivering i det här fallet är nog en så knepig fråga just i och med att det finns sååå mycket dynga på nätet! Jag tror inte att folk inser hur mycket som arkiveras. När jag gick igenom Ratata på webb archive så slog det mig att framsidan också skärmdumpats fler gånger, där också delar av mina egna blogginlägg framkommit. För att inte tala om att min egen blogg också finns där, visserligen endast tre gången men ändå (http://web.archive.org/web/*/http://jooles.ratata.fi) Kanske det ändå är bra att mamma ibland kommenterar om hon tycker att jag har skrivit något "dumt" på bloggen, även om det ändå är småsaker som det brukar gälla. Men där finns ju i vissa fall hela bloggen för framtida arbetsgivare att läsa igenom...

Inlägg

Insåg just att jag har glömt att uppdatera dagens blogg, jag har texten på min dator hemma så jag kan tyvärr först lägga upp den senare ikväll. Besökte nationalbiblioteket redan på  torsdagen och skrev uppgiften då i word och glömde sedan glatt bort att lägga upp det. Suck!

Bibliotekets dator var väligt långsam så jag tyckte inte att det var värst effektivt att gå igenom arkivet, men mer om det alltså senare ikväll!