Bokhistoria

Kombinationen med Sirkka Havus Kiehtova Kirja och Chris Andersons Wired artikel är fascinerande. Kiehtova Kirja projektet börjar med att beskriva boktryckarkonstens revolutionerande av överföringen av kunskap. Med hänvisning till mitt förra inlägg som kommenterade användningen av ordet revolution så kan man nog säkerligen hävda att det är frågan om ett revolutionerande sätt att sprida kunskap då den orala traditionen övergår till den skriftliga. Kiehtova Kirja skirver hur som helst: 

Kirjapaino mahdollisti menneiden aikojen viisauden monistamisen, säilyttämisen ja siirtämisen tuleville sukupolville. 

Egentligen tycker jag också att Andersons text anknyter till samma som jag ville diskutera angående läsningens utveckling. Jag tror att de digitala hjälpmedlen på sikt kommer att leda till att folk läser mycket mer. Under ett halvt år i Washington DC då jag åkte metro en halv timme varje morgon var en e-reader en mycket vanlig förekomst bland morgonpendlarna. Jag var faktiskt väldigt förvånad över hur vanligt det var att folk hade läsplattor och använde dessa hela tiden och överallt. Så det att folk idag skulle läsa mindre, tror jag inte på.

Anderson beskriver i sin text hur ett okänt verk som glömts bort får en ny chans via den digitala kulturen. Visserligen så är ju logaritmerna som Amazon använder sig av inte menade för att okända författare ska få en ny chans utan det är tillför att Amazon ska kunna sälja så mycket böcker som helst. Dessa söklogaritmer har både positiva följder, som i Andersons exempel, men också negativa. Då digitala tjänster kartlägger vad läsare föredrar erbjuds ju läsare liknande böcker för att de ska lockas att köpa mer. Då kan det bli lätt hänt att en läsare fastnar i genre eller hos en författare och kommer inte på tanken att vidga sina vyer. Så även om läsare idag kan njuta av nästan oändligt potential av olästa böcker och avsaknaden av förhandscensur så kan det hända att man blir avskärmad från en stor del av den litterära världen, utan att man själv märker det.

Själv följer jag med olika bokbloggar, främst svenska, för att hitta nytt att läsa. Även om 1700-talets koppargravyrer var vackra så kan man ju ändå vara tacksam för att utvecklingen inte stannade där (heller). Bloggtexter är kanske inte alltid höjden av de litterära skapelserna men åtminstone kan man nå relativt många, relativt snabbt om man så vill.